Sprutor och sånt

Det är inga problem att ge henne sprutorna, nålen är tydligen så tunn att hon inte ens märker det. Känns skönt, för jag var lite orolig för hur det skulle gå att spruta henne. Det blir till att ställan väckarklockan på helgerna också framöver för det är punktlighet som gäller nu. På sjukhuset fick hon klockan 9 och 21 men det fungerar inte för mig som är på jobbet klockan 9. Så nu får jag justera tiden en halvtimme åt gången så att hon på måndag får klockan halv åtta på morgonen och klockan halv åtta på kvällen. Sen är måltiderna fördelade på fyra gånger per dag, kl 7, kl 12, kl 17 och kl 21. (Ska jag jobba däremellan...?)
Vi har mätt hennes urin idag också. Jag får väl tala om för grannarna varför jag "springer" efter henne med en skål.....
Stickan visade mkt med socker i urinen, var tvungen att ringa sjukhuset och kolla. Men det var ok, det kommer att ligga lite högt nu i början.
Annars är hon trött, vill helst sova. Dricker mycket också. Äter sin mat med god aptit, det är bra.
Kino tar det hela med ro, vi tog en liten cykelrunda och köpte oss lite glass, så där i smyg.

Välkommen hem Hjärter!

En liten och trött hund har kommit hem. Rakad lite här och där och stora korstygn på magen. Det känns lite överväldigande att man ska klara att sköta om henne rätt efter all information vi fick på djursjukhuset.

Nu ska vi snart ge den första "egna" insulinsprutan. Sedan är vi alla trötta efter en ansträngande dag så det blir att somna sött för att vakna itid så hon ska ha sin nästa spruta i morgon bitti.

Eget rum på sjukhuset!

Vetrinären ringer och säger att operationen har gått bra och att de just har rullat in henne på hennes rum.... Jag kan se henne framför mig, lilla Hjärter ligger nedbäddad i sjukhussängen, huvudändan på sängen är så där lite höjd, någon har skickat blommor som står på nattygsbordet.
Undrar när besökstiden är......

Kino är ledsen....

Ibland kan man undra hur mycket hundar förstår. Igår när vi var på djursjukhuset var Kino med i bilen och var som vanligt. Men idag, när vi skulle lämna Hjärter så gnällde hon jättemycket så fort Hjärter och jag gick ur bilen. Hjärter ville vända och gå tillbaka. På vägen hem sen var Kino väldigt upprörd.
Hjärter har som sagt blivit inlagd för att de ska ställa in insulinet på rätt nivå. I morgon ska de operera bort livmodern på henne. Löpperioderna blir annars svåra att få rätt insulindos på, så därför kastreras i princip alla tikar med diabetes.
Kino och jag tog en cykeltur, hon uppför sig exemplariskt. Vi tog faktiskt vägen förbi Blå Stjärnan, kanske är de ute och rastar henne. Men nej, och tur är väl det, inte ska hon se oss.
Vi är lite ledsna idag och kan inte hjälpa att undra hur det ska gå framöver. Även Pernilla måste ju lära sig att ge Hjärter sina sprutor. Går allt bra ska vi få hämta hem henne på fredag.

Hjärter har diabetes

Sista tiden har Hjärter inte varit riktigt kry. Hon har varit slö och druckit ganska mycket. Nu har vi ju haft en ganska varm sommar så jag har inte tänkt så mycket på det. Men för några veckor sen började hon rasa så i vikt. Från att ha varit ganska knubbig blev hon alldeles mager.

På Blå Stjärnans djursjukhus i Skara konstaterades att hon har diabetes. Jag fick beskedet efter vi hade lämnat dem och de hade hunnit att kolla urinprovet vi hade med oss. Jag stod i hundaffären för att köpa hundmat när vetrinären undrade om vi ska gå vidare med insulin eller bara ta bort henne.... Hon tipsade mig att läsa på SLU's sida om Hunddiabetes och fundera.

Det kräver mycket av hundägaren att ha en hund med diabetes, men naturligtvis ska jag ge henne en chans.

Lilla älskade Hjärter!

De ringer senare så jag får en tid i morgon bitti då hon ska läggas in för att ställa in insulinet. Jag kollar med mitt försäkringsbolag IF och blir inte så glad. Fyratusen i självrisk och ett tak på åttatusen, hur långt kommer det att räcka?